Under veckan har jag deltagit i två olikartade men högaktuella seminarier. Det första seminariet, som anordnades av Berkeley Center for the Study of Religion gick av stapeln i måndags och hade rubriken ”The Pastoral is Political: Abortion Travel and Religious Activism Before Roe v. Wade”. Under detta seminarium presenterade historikern Gillian Frank (knuten till Princetonuniversitetet) sin forskning om det nätverk av pastorer, präster och rabbiner som under 1960-talets slut och 1970-talets första år försökte bistå kvinnor som trots rådande förbud önskade göra abort.
De aktörer som stod bakom The Clergy Consultation Service on Abortion (CCS) kom uteslutande från mer liberalt sinnade protestantiska samfund och kyrkor samt från progressivt sinnade judiska sammanhang. Kvinnor som sökte sig till CCS kom emellertid från alla olika kyrkor och samfund, även de där kyrkoledningen mycket tydligt tog avstånd från abort.
Prästerna och rabbinerna som stod bakom CCS erbjöd kvinnorna samtal men framför allt erbjöd de information om mottagningar i andra länder (t.ex. Japan, Mexico och England) som på ett säkert kunde utföra aborter (man förde också förteckningar över vilka kliniker som skulle undvikas). CCS utvecklades med tiden allt mer mot en resebyrå för kvinnor som önskade få råd och information inför en abort. Frank talade under presentationen om CCS som ”wholesale abortion business” och använde uttryck som ”comprehensive travel packages”.
De liberalt sinnade pastorer, präster och rabbiner som stod bakom CCS var övertygade anhängare av kvinnors rätt till abort, den hållning som i dagens USA benämns ”pro choice”. Deras initiativ grundade sig i övertygelsen om att många kvinnor inte sällan riskerade livet när de sökte upp illegala abortkliniker i hemlandet. De önskade med andra ord bistå kvinnorna för att så långt som möjligt undvika onödigt lidande och lindra vad de beskrev som en hälsokris.
Med en mer liberal abortlagstiftning (Roe v. Wade, 1973) kom CCS att spela ut sin roll. Men man kan tänka sig att berättelsen om CCS, i och med att allt fler delstater i USA nu intar en alltmer strikt hållning till abort, fått förnyad aktualitet. (Utvecklingen i en mer restriktiv riktning lär fortsätta eftersom Högsta domstolen i det rättsfall som går under namnet Dobbs v. Jackson Women’s Health Organization tidigare i år kom fram till att konstitutionen inte ger någon vägledning i abortfrågan och att frågan således är en delstatsangelägenhet.) När nu lagstiftningen i flera delstater återigen påminner om läget före 1973 finns det kanske ånyo behov av det stöd som organisationer som CCS erbjöd.
Nåväl. Även om abortfrågan är minst sagt flitigt omdiskuterad här i USA så är det nog ändå det andra seminariet som jag bevistat denna vecka som är av störst intresse i en blogg som denna (vilken är tänkt att fokusera på universitets- och högskolerelaterade frågor).
Det andra seminariet arrangerades av historiska institutionen och var egentligen mer av ett panelsamtal än ett regelrätt seminarium. Det gick också under beteckningen History Colloquium. Vi som var på plats fick hur som helst lyssna till Harvardprofessorn och Kinakännaren William C. Kirby som alldeles nyligen kommit ut med boken Empires of Ideas: Creating the Modern University from Germany to America to China.
I fokus för Kirbys bok står framväxten av starka forskningsuniversitet och han drog linjer från Humboldts universitetsideal, artikulerade under 1800-talets första decennier, via 1900-talet – då Kirby menar att starka amerikanska forskningsuniversitet dominerade scenen – till dagens Kina. Sett till olika universitetsrankings förefaller flera kinesiska universitet ha framtiden för sig. (Vad dessa rankings egentligen fäster vikt vid var i och för sig något som diskuterades under seminariet.)
Kirby verkar vara oroad över situationen för de stora statliga amerikanska universiteten till vilka bl.a. Berkeley hör. Han menar att den (del)statliga finansieringen av dessa institutioner har minskat kraftigt de senaste åren och att detta är ett uppenbart problem.
Diskussionen som följde – där tre professorer från historiska institutionen och sedan auditoriet fick möjlighet att göra inspel och ställa frågor – handlade en hel del om de ”stora” frågorna, dvs. i detta sammanhang akademisk frihet och kollegialitet. Även om detta är frågor som diskuteras vid såväl europeiska som amerikanska universitet blev det inte riktigt klart för mig hur Kirby menar att kinesiska universitet hanterar dessa frågor och på vilket sätt det eventuellt kan ha betydelse för de institutioner som i framtiden kan berömma sig med att vara världsledande forskningsuniversitet.
Under diskussionen var det fokus på USA. Ett problem som verkar särskilt påtagligt i USA är förhållandet mellan den politiska nivån och universiteten. I Sverige kan vi ondgöra oss över politikers klåfingrighet men i regel åtnjuter universitet och högskolor ett högt förtroende hos såväl politiker som allmänhet och politikernas påverkansförsök får nog i jämförelse anses vara begränsade. I USA finns däremot en historia av politiker som inte har förtroende för de statliga universiteten (Ronald Reagan är ett historiskt exempel när det gäller UC Berkeley, men det finns som bekant också mer nutida exempel). Förtroendefrågan är en sak men intrikat blir det onekligen när samma politiker beslutar om universitetens finansiering. Man kan lätt föreställa sig detta som en orsak till den minskade offentliga finansiering som berörts ovan.
Två spännande seminarier som behandlade två frågor som vi helt klart kommer att höra mer om.
Innan det blir helg återstår ett handledningssamtal med en student. På kursen som jag har är det nämligen dags för studenterna att börja planera sin avslutade miniuppsats.
Trevlig helg!
Alexander